Cleo-kranialdysplasi är en mycket sällsynt genetisk störning där det finns en fördröjning i utvecklingen av skallenben och barnets axelregion.
Huvuddragen i denna typ av dysplasi innefattar:
- Fördröjning vid stängning av molleiras i barnet;
- Haka och panna utskjutande;
- Mycket bred näsa;
- Kortare eller frånvarande klaviklar;
- Smala axlar och mycket flexibla;
- Sen tillväxt av tänder.
Dessutom kan sjukdomen också påverka ryggraden och i sådana fall andra problem, såsom skolios och kortstamhet, till exempel.
Vem kan ha denna sjukdom
Cleo-kranialdysplasi är vanligare hos barn där en eller båda föräldrarna har sjukdomen, men eftersom det orsakas av en genetisk störning kan cleo-kranialdysplasi också uppträda hos barn av personer som inte har sjukdomen på grund av en mutation genetik.
Dock är denna sjukdom mycket sällsynt och uppträder endast ett fall i varje 1 miljon födslar världen över.
Hur man bekräftar diagnosen
Diagnosen av cleidocranial dysplasi görs vanligtvis av barnläkaren efter att ha observerat sjukdomens egenskaper. Därför kan det vara nödvändigt att ha diagnostiska tester, t.ex. röntgenstrålar, för att bekräfta förändringar i ben i exempelvis skalle eller bröst.
Hur är behandlingen klar?
I många fall är det inte nödvändigt att göra någon typ av behandling för att korrigera de förändringar som orsakas av cleidocranial dysplasi, eftersom de inte hindrar barnets utveckling eller förhindrar att den har en bra livskvalitet.
Men i fall av större missbildning är det vanligt att läkaren rekommenderar att man utför tandläkaroperationer för att placera proteser eller ta bort tänder, justera boas struktur och dess naturliga utveckling.
Dessutom är det under barnets utveckling viktigt att ha regelbundna besök hos barnläkaren och en ortoped för att bedöma om det uppstår nya komplikationer som behöver åtgärdas för att förbättra barnets livskvalitet.